Sitter på Arlanda och väntar på att mina medpassagerare ska landa här. Tiio kommer med tåg 16.20 och samma tid anländer mina systar. En lååång dag har det varit idag med massor av väntan. Ensam på Arlanda har jag fått försöka att underhålla mig själv. Har gått rätt bra för jag fick ha rummet ända till tre och sen fanns det även ett gym på hotellet som jag besökt.
Halv nio ikväll ska vi sätta oss på planet som kommer att ta oss ner till Thailand. Jag har en hel del pirr i magen just nu. Lite smått orolig för hur allt kommer att klaffa för oss. Det är jag som har varit resledare och bokat alltsammans. Även fast jag rest en hel del i år så har jag aldrig själv varit ansvarig för att allt ska klaffa. Då är det Kaarel som haft stenkoll på tider och hotell, jag har bara följt med. Ovant att ha ansvar på det här sättet!
Vi kommer att landa i Bangkok imorgon och stanna där i två nätter för shopping och sightseeing. Sedan ska vi på en 3 dagars tripp västerut, "Kanchanaburi Jungel Raft". Sova gör man på flytande bungalows på floden Kwai så det var mycket därför jag bokade denna resa :) Sedan tillbaka till Bangkok och därifrån flyg till Krabi. Där nere har vi inte schemat spikat. Det som är bestämt är att vi den 5 maj ska landa på svensk mark igen.
Åh, har verkligen sett fram emot det här äventyret! Nu stänger jag av mobilen, lever i nuet och njuter av tillvaron!
Charlotte
söndag 20 april 2008
lördag 29 mars 2008
Long time ago
Oj vad mycket som har hänt sen jag bloggade sist! Jag tog mig en liten semester från mitt internetande men nu är jag tillbaka. Så här kommer en liten resume på vad jag hunnit med sen Bormio: blev en 4:e plats i totala WC tillslut, ett brons på SM stafetten, påskfirande hemma i Tärendö, värmt bastun på stugan, ätit ungefär 3 kg godis och idag tog jag GULD på 3 milen!
Dagens lopp. Wow. Kändes väldigt stort att få vinna ett SM guld på distansen 30 km. Formen har inte funnits där de senaste veckorna men idag kändes det helt okej. Rätt tillfälle att få till det. Jag hade som plan att ta det lugnt fram till backen efter S-kurvorna på sista varvet och där göra ett superryck med 5 km kvar av loppet. Kunde följa planen och lägga in stöten exakt där jag tänkt men jag hade inte riktigt trott att mjölksyran skulle komma så snabbt! Hade inte gått i något mördande tempo fram till dess men längden på loppet gör sitt. Har man 25 km i benen så är det inte så att de spritter av energi längre. Så det blev verkligen att bita i den sista biten för att få bibehålla luckan som uppstod ner till Anna Hansson. Hon gjorde ett dunderjobb i loppet där hon var längst fram och drog stora delar av loppet. Jag hade stor hjälp av hennes åkning idag.
Har varit på kamratmiddag ikväll i samband med prisutdelningen. Väldigt trevligt och så fick jag höra Sofia Hansson (Annas syster) sjunga för första gången. Så otroligt duktig, hennes röst berör mig så! När hon framfört sina låtar var det dags för karaoke. Men bara för mig och Anna, nu fick vi för att vi tjatat om Sing Star hela året. Material Girl med Madonna. Tur att jag från scen inte hörde samma sak som dånade ut från högtalarna...
Nä nu ska jag fika, måste ladda inför morgondagens sprinttävlingar!
Charlotte
Dagens lopp. Wow. Kändes väldigt stort att få vinna ett SM guld på distansen 30 km. Formen har inte funnits där de senaste veckorna men idag kändes det helt okej. Rätt tillfälle att få till det. Jag hade som plan att ta det lugnt fram till backen efter S-kurvorna på sista varvet och där göra ett superryck med 5 km kvar av loppet. Kunde följa planen och lägga in stöten exakt där jag tänkt men jag hade inte riktigt trott att mjölksyran skulle komma så snabbt! Hade inte gått i något mördande tempo fram till dess men längden på loppet gör sitt. Har man 25 km i benen så är det inte så att de spritter av energi längre. Så det blev verkligen att bita i den sista biten för att få bibehålla luckan som uppstod ner till Anna Hansson. Hon gjorde ett dunderjobb i loppet där hon var längst fram och drog stora delar av loppet. Jag hade stor hjälp av hennes åkning idag.
Har varit på kamratmiddag ikväll i samband med prisutdelningen. Väldigt trevligt och så fick jag höra Sofia Hansson (Annas syster) sjunga för första gången. Så otroligt duktig, hennes röst berör mig så! När hon framfört sina låtar var det dags för karaoke. Men bara för mig och Anna, nu fick vi för att vi tjatat om Sing Star hela året. Material Girl med Madonna. Tur att jag från scen inte hörde samma sak som dånade ut från högtalarna...
Nä nu ska jag fika, måste ladda inför morgondagens sprinttävlingar!
Charlotte
fredag 14 mars 2008
Blodsmak
...i munnen och råstumma ben. Så kan dagens lopp sammanfattas för mig. Jag blev väldigt trött redan i den första delen av stigningen och sedan lyckades jag aldrig återhämta mig. Det gäller att få med överkroppen extra mycket när det blir så här löst och en annan åkstil krävs också. Jag kunde inte följa min plan jag satt upp innan eftersom powern i benen inte var vad jag hade tänkt mig. Blev lite chockad över att jag var så pass långt efter uppe i backen men trodde på att jag skulle hinna återhämta mig i utförslöpan. Icket. Stumheten var ett faktum och kom tillbaka efter två benskejtsskär på platten. Så försökte bara stå på så gott jag kunde in i mål. Det var med ett svidande bröst jag skar mållinjen.
Det var inte min dag idag. Var trött igår kväll och kände mig inte piggare när jag vaknade på morgonen. På uppvärmningen körde jag ett fartdrag som inte gick nå vidare men jag levde på hoppet att det skulle kännas bättre när jag väl fick ge mig ut från startgrinden.
Jaja nu ska jag äta en lättare middag och sen ska massör Anders få klämma lite på mina stackars lår! Imorgon ny dag, nya möjligheter där jag tar med mig erfarenheterna från dagens lopp. Med vetskapen om att kan svänga snabbt på höjd och där revanchlusten kan göra mycket om jag har en bra dag.
Charlotte
Det var inte min dag idag. Var trött igår kväll och kände mig inte piggare när jag vaknade på morgonen. På uppvärmningen körde jag ett fartdrag som inte gick nå vidare men jag levde på hoppet att det skulle kännas bättre när jag väl fick ge mig ut från startgrinden.
Jaja nu ska jag äta en lättare middag och sen ska massör Anders få klämma lite på mina stackars lår! Imorgon ny dag, nya möjligheter där jag tar med mig erfarenheterna från dagens lopp. Med vetskapen om att kan svänga snabbt på höjd och där revanchlusten kan göra mycket om jag har en bra dag.
Charlotte
torsdag 13 mars 2008
Finväder
Ännu en vacker dag i Santa Catharina med strålande sol och klarblå himmel. Vi har haft underbart väder hittills och dagar som dessa njuter jag i fulla drag över att få vara skidåkare! Så hisnande vackert!
Vi har en sen start imorgon, första dam går ut först 14.00. Så det gäller att få dagen att gå imorgon och se till att den inte blir för lång. Jag har det lite kämpigt just nu eftersom jag egentligen skulle vilja gå och sova. Är otroligt trött! Men det är bara att bita ihop så att det inte blir uppstigning vid sex imorgon bitti ;) Planen för imorgon är en jogg innan frukost och sedan ska jag försöka lägga lite tid på plugg. Jag tycker inte om att gå och ladda alltför länge och bara ha den kommande skidtävlingen i skallen. Sen en lättare grötlunch och strax innan ett så springer jag ner på stadion för skidtest.
2,5 km skejt. Det var ett par år sedan sist, kommer att bli en mycket intressant tävling! Har kännt på den första stigningen idag och det gick helt okej. Gäller att inte gå sig för stum så att det finns power att trycka med på slutet.
Ett stort grattis till min klubbkompis Mia Eriksson som tog en silvermedalj på SM i Falun, grymt tjejen! :D
Nä nu väntar kvällsfika, ciao!
Charlotte
Vi har en sen start imorgon, första dam går ut först 14.00. Så det gäller att få dagen att gå imorgon och se till att den inte blir för lång. Jag har det lite kämpigt just nu eftersom jag egentligen skulle vilja gå och sova. Är otroligt trött! Men det är bara att bita ihop så att det inte blir uppstigning vid sex imorgon bitti ;) Planen för imorgon är en jogg innan frukost och sedan ska jag försöka lägga lite tid på plugg. Jag tycker inte om att gå och ladda alltför länge och bara ha den kommande skidtävlingen i skallen. Sen en lättare grötlunch och strax innan ett så springer jag ner på stadion för skidtest.
2,5 km skejt. Det var ett par år sedan sist, kommer att bli en mycket intressant tävling! Har kännt på den första stigningen idag och det gick helt okej. Gäller att inte gå sig för stum så att det finns power att trycka med på slutet.
Ett stort grattis till min klubbkompis Mia Eriksson som tog en silvermedalj på SM i Falun, grymt tjejen! :D
Nä nu väntar kvällsfika, ciao!
Charlotte
tisdag 11 mars 2008
Bättre sent än aldrig
Här kommer en rapport från Holmenkollen, med några dagars perspektiv på racet.
Kollen var en otroligt häftig upplevelse, jag säger bara wow! Jag fick definitivt mersmak för tre milar. Redan på fredagen så var det fruktansvärt mycket mer folk ute i spåret som lyfte fram oss på våra fartdrag. Vi hann även åka banan på torsdagen när vi kom fram och det kändes tryggt att få åka flera varv. Det är väldigt ovanligt att vi åker en så pass lång bana så helt och hållet gick det inte att få in banan i skallen. Då var det bra att ta och kika lite på banskissen för att repetera. Jo en sak som jag gjorde riktigt bra på fredagen var att jag och Anna körde på hårt utför. Då fick jag en aha-upplevelse eftersom vi riktigt såg hur mycket vi tog in på dem framför oss. Gick inte riktigt att utnyttja på tävlingen eftersom det var tyngre före på lördagen.
Lördag. Jag åt senare än vanligt. Åkte upp i normal tid. Testade ut två par skidor och eftersom vi hade möjlighet att byta skidor under loppet valde jag att åka på det bättre paret andra varvet.
Starten gick. Min plan var att öppna hårt men kontrollerat. Att våga gå mig ganska trött i uppförsbackarna. Och jo, de första kilometrarna gick undan och jag började skymta Björgen som startat 30 sek före mig. Men sen var avståndet konstant. Jag kände att jag inte ville köra på för hårt för att ta ikapp henne. Så det dröjde ända in på andra varvet innan jag var ikapp Björgen o Saarinen. Sen valde jag att ligga bakom. Men det var en position som jag inte riktigt trivdes i. Jag fick slita ibland när det kom till de korta branta knixarna men framförallt peta med stavarna. Efteråt upplevde jag att jag kanske borde stuckit tidigare men det var ändå skönt att få ta det lite lugnt och hämta krafterna. Sen i botten på den tunga stigningen, vid vändningen, bestämde jag mig för att köra. Men det var jobbigt och jag hade glömt bort hur många krön det egentligen var på banan. Så det var en mycket slitsam stigning samtidigt som jag fick tider på att jag tappat. Jobbigt läge där jag fick slita med både kropp o huvud. Vändningen kom när jag tänkte: "Om jag bara håller i det här nu, så nöjd jag kommer att bli om jag orkar hålla detta in i mål" Så det blev hårdkörning och när Björgen kötta på uppför nästsista backen var det nätt och jämnt att jag orkade hänga på! Shit vad trött jag var. Men jag bet ihop och hann återhämta mig utför lite grann så jag orkade kämpa på ända in i mål. Och det var just att jag kunde lyfta benen fram i sista stigningen. Höll nästan på att fälla mig själv på upploppet när jag fick staven mellan skidorna. Det var en väldigt nöjd Charlotte som åkte över mållinjen!
Yes, så nöjd jag var. Har aldrig varit så trött kan jag säga!!! En häftig känsla. Jag klarar mer än vad jag tror.
Här i Italien är allt toppen. Sol och finväder, jag har haft en leende på läpparna hela dagen! Ett lättare pass på morgonen, intervju tillsammans med Anja efter lunch och sedan några timmar på relaxen. Nu väntar middag!
Charlotte
Kollen var en otroligt häftig upplevelse, jag säger bara wow! Jag fick definitivt mersmak för tre milar. Redan på fredagen så var det fruktansvärt mycket mer folk ute i spåret som lyfte fram oss på våra fartdrag. Vi hann även åka banan på torsdagen när vi kom fram och det kändes tryggt att få åka flera varv. Det är väldigt ovanligt att vi åker en så pass lång bana så helt och hållet gick det inte att få in banan i skallen. Då var det bra att ta och kika lite på banskissen för att repetera. Jo en sak som jag gjorde riktigt bra på fredagen var att jag och Anna körde på hårt utför. Då fick jag en aha-upplevelse eftersom vi riktigt såg hur mycket vi tog in på dem framför oss. Gick inte riktigt att utnyttja på tävlingen eftersom det var tyngre före på lördagen.
Lördag. Jag åt senare än vanligt. Åkte upp i normal tid. Testade ut två par skidor och eftersom vi hade möjlighet att byta skidor under loppet valde jag att åka på det bättre paret andra varvet.
Starten gick. Min plan var att öppna hårt men kontrollerat. Att våga gå mig ganska trött i uppförsbackarna. Och jo, de första kilometrarna gick undan och jag började skymta Björgen som startat 30 sek före mig. Men sen var avståndet konstant. Jag kände att jag inte ville köra på för hårt för att ta ikapp henne. Så det dröjde ända in på andra varvet innan jag var ikapp Björgen o Saarinen. Sen valde jag att ligga bakom. Men det var en position som jag inte riktigt trivdes i. Jag fick slita ibland när det kom till de korta branta knixarna men framförallt peta med stavarna. Efteråt upplevde jag att jag kanske borde stuckit tidigare men det var ändå skönt att få ta det lite lugnt och hämta krafterna. Sen i botten på den tunga stigningen, vid vändningen, bestämde jag mig för att köra. Men det var jobbigt och jag hade glömt bort hur många krön det egentligen var på banan. Så det var en mycket slitsam stigning samtidigt som jag fick tider på att jag tappat. Jobbigt läge där jag fick slita med både kropp o huvud. Vändningen kom när jag tänkte: "Om jag bara håller i det här nu, så nöjd jag kommer att bli om jag orkar hålla detta in i mål" Så det blev hårdkörning och när Björgen kötta på uppför nästsista backen var det nätt och jämnt att jag orkade hänga på! Shit vad trött jag var. Men jag bet ihop och hann återhämta mig utför lite grann så jag orkade kämpa på ända in i mål. Och det var just att jag kunde lyfta benen fram i sista stigningen. Höll nästan på att fälla mig själv på upploppet när jag fick staven mellan skidorna. Det var en väldigt nöjd Charlotte som åkte över mållinjen!
Yes, så nöjd jag var. Har aldrig varit så trött kan jag säga!!! En häftig känsla. Jag klarar mer än vad jag tror.
Här i Italien är allt toppen. Sol och finväder, jag har haft en leende på läpparna hela dagen! Ett lättare pass på morgonen, intervju tillsammans med Anja efter lunch och sedan några timmar på relaxen. Nu väntar middag!
Charlotte
torsdag 6 mars 2008
Oväntat möte
Vi hade precis käkat lunch på Arlanda och skulle gå ner från restaurangen när jag hör ett bekant "Aah" och innan jag har hunnit blinka kastar sig Magda runt halsen på mig! Shit, det var verkligen tajming, hon hade precis landat i Sverige efter äventyret borta i Thailand och Australien. Hade ingen aning om att hon var på väg hem och hon hade ännu mindre koll på att även jag var på resande fot. Vi har inte träffats sen studentnatten i juni. Det är väldigt lång tid. Vi bodde tillsammans de tre första åren på skidgymnasiet, väldigt skönt att vara två när man ska flytta hemifrån! Blev väldigt glad över att få träffa virvelvinden Magdalena, du förgyllde min torsdag!
Kom fram till hotellet strax innan fyra. Klädde om snabbt och sedan gav vi oss ut i spåren för att kika på vad som står som utmaning på lördag. Var en otroligt fin bana, trivdes där ute. Känns lite märkligt att tävla på en så lång bana, har aldrig gjort det. 16,5 km + 12,5 km. Hann bli lite mörkt framåt slutet så fick ta det lugnt ner för de sista utförskörningarna. Skönt att få röra på sig efter resdagen.
Nu ska jag gå ner och käka kvällsfika. Känns som att vi bara äter och äter. Är inte speciellt hungrig men det kan ju också bero på att det blev en sen middag. Åt inte alls för så länge sedan. Men måste ju också se till att ladda på förråden inför en hel 3 mil ;)
Charlotte
Kom fram till hotellet strax innan fyra. Klädde om snabbt och sedan gav vi oss ut i spåren för att kika på vad som står som utmaning på lördag. Var en otroligt fin bana, trivdes där ute. Känns lite märkligt att tävla på en så lång bana, har aldrig gjort det. 16,5 km + 12,5 km. Hann bli lite mörkt framåt slutet så fick ta det lugnt ner för de sista utförskörningarna. Skönt att få röra på sig efter resdagen.
Nu ska jag gå ner och käka kvällsfika. Känns som att vi bara äter och äter. Är inte speciellt hungrig men det kan ju också bero på att det blev en sen middag. Åt inte alls för så länge sedan. Men måste ju också se till att ladda på förråden inför en hel 3 mil ;)
Charlotte
söndag 2 mars 2008
Matt i kroppen
Idag var det en tung dag på jobbet och glädjen fanns inte där på samma sätt som igår. Öppnade lugnt för att komma in i rythmen och för att få åka avslappnat. Sen tänkte jag öka succesivt men redan efter 2,5 km då jag skulle börja långstigningen kände jag att kroppen inte var med mig. Jag ville trycka på och sträcka ut men det svarade inte. Jag kände mig liksom matt i kroppen, orkeslös. Trots att jag öppnat lugnt. Inte det svaret jag hade hoppats på.
När jag blir trött så försämras tekniken både uppför och utför, idag var ett tydligt exempel på det. Kanonskidorna jag hade innan start får jag helt enkelt inte fast när faller framåt med överkroppen och det betyder tjuvsläpp. Utför fegar jag en massa och när man sladdar i ett före som detta så sliter det en hel del valla. Så jag tappade överallt idag kan man säga.
Men det är bara att bryta ihop och komma igen var det någon som sa. Så det ska jag försöka göra. Glömma dagens lopp och se framåt mot nästa tävling. Blir inte Drammen för mig på onsdag utan jag blir i Östersund och laddar för Holmenkollen istället. För någon vecka sen var jag helt inställd på att köra allt som är kvar men beslutet som jag tog för några dagar sen känns ännu mer rätt nu. Det blir svårt att hinna med allt, återhämtningen är inte vad den kan vara så här i slutet på säsongen.
Sitter på hotellet i Lahti nu och väntar på att vi ska åka hem. Kroppen är riktigt slut just nu men jag har ändå svårt att slappna av. Brukar få en rastlös känsla i både kropp o knopp efter tävlingar. Nu är det bara en halvtimme kvar innan vi får packa in oss i bussen som tar oss till flygplatsen så ska packa det sista.
Charlotte
När jag blir trött så försämras tekniken både uppför och utför, idag var ett tydligt exempel på det. Kanonskidorna jag hade innan start får jag helt enkelt inte fast när faller framåt med överkroppen och det betyder tjuvsläpp. Utför fegar jag en massa och när man sladdar i ett före som detta så sliter det en hel del valla. Så jag tappade överallt idag kan man säga.
Men det är bara att bryta ihop och komma igen var det någon som sa. Så det ska jag försöka göra. Glömma dagens lopp och se framåt mot nästa tävling. Blir inte Drammen för mig på onsdag utan jag blir i Östersund och laddar för Holmenkollen istället. För någon vecka sen var jag helt inställd på att köra allt som är kvar men beslutet som jag tog för några dagar sen känns ännu mer rätt nu. Det blir svårt att hinna med allt, återhämtningen är inte vad den kan vara så här i slutet på säsongen.
Sitter på hotellet i Lahti nu och väntar på att vi ska åka hem. Kroppen är riktigt slut just nu men jag har ändå svårt att slappna av. Brukar få en rastlös känsla i både kropp o knopp efter tävlingar. Nu är det bara en halvtimme kvar innan vi får packa in oss i bussen som tar oss till flygplatsen så ska packa det sista.
Charlotte
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
